Uppfödare av Japansk Spets – Breed Japanese Spitz

Japansk Spets

Våra hundar | Japansk Spets | Till minne | Champions | Resutlat 2012 | Resultat 2013

Om den Japanska Spetsen samt Rasstandard

Den japanska spetsen är den lilla vita hund som alltid blir tagen för att vara en samojedvalp – till och med av folk som vet en hel del om hundar! Och visst är den lik en valp av sin större släkting. Den japanska spetsen är inte så gammal som ras betraktad.I slutet av 40-talet fick rasen officiell standard i hemlandet Japan. Japansk Spets är inte någon inhemsk ras som många andra raser från Japan är. Uppgifterna är osäkra men man tror att rasen skapats genom korsningar av olika spetsraser som under 1920-talet importerades till Japan från så vitt skilda ställen som USA, Ryssland och Kanada. colathelmaDen har ”tillverkats” i modern tid av japanerna, som ville ha en söt liten dvärghund som sällskapshund. De har använt sig av polarspetsar, & helt säkert är att samojeden fått stå för mycket av det blod som flyter i ådrorna hos den japanska spetsen. Japanerna föredrar små hundar av naturliga skäl. De har mycket små hus & små lägenheter. Hundarna får heller ej vara för motionskrävande. Helst ska dom vara mest till prydnad (japanerna älskar vackra saker)& lite sällskap när husse eller matte vill ha någon att gosa med. Och så får den gärna vara vakthund & skälla när det kommer främmande utanför huset. För att få allt detta gjorde japanerna den lilla vita spetsen. Den hade kanske sett anorlunda ut nu om japanerna fortsatt med sin avel, men så blev det inte. Japanerna började själva att köpa hundar utomlands & tog in riktiga dvärgspetsar från europa, de var ju exakt vad de ville ha & hade försökt att göra den vita spetsen till! Lorem Ipsum comes from sections 1.10.32 and 1.10.33 of ”de Finibus Bonorum et Malorum” (The Extremes of Good and Evil) by Cicero, written in 45 BC. This book is a treatise on the theory of ethics, very popular during the Renaissance. The Nu är ”Jappen” kanske populärare i europa än i sitt eget hemland. Till sverige kom ”jappen” 1973, & bakom detta stod Sture & Mari-Anne Nyström, Alvretens kennel och Cecilia Holmstedt, Ceholms Kennel. Då kallades rasen för ”japansk vit spets”, ordet vit togs bort för det var ju i stort sett onödigt, den finns bara i vitt, & det finns ingen annan japansk spets att förväxla den med! 1976 hade 15 hundar importerats till Sverige, & Idag registreras runt 170 valpar per år i Sverige. Glad och vänlig. Att den Japanska spetsen vunnit så många hundägares hjärtan är inte svårt att förstå efter att ha mött en representant för rasen. Dess kännetecken är dess vänlighet och att den hela tiden är en glad hund. Dess vita sammetslena päls ger den en framtoning som helt enkelt är oemotståndlig. Den är lättskött trots sin yviga päls, eller snarare tack vare den. Pälsen har en förmåga att behålla sin renhet trots lek i regn och rusk. Om läsaren vid något tillfälle bjuds på möjligheten att bekanta sig med en ”jappe” så ta chansen. Ni kommer inte att ångra det!!! Först försiktig- inte feg!! ”Jappen” är livlig & står naturen närmare än många andra raser. Den har te.x; mycket stor självbevarelsedrift. Med det menas att den aktar sig för allt som kan verka farligt innan den lärt sig hur livet fungerar. Därför kan det verka som valpar & unga hundar är alltför veka, fega eller t.o.m nervösa. Det är bara deras naturliga ”räddperiod” i livet & då ska inte ägaren överbeskydda den, utan låta den utforska saker & ting på egen hand. Visst är det en ganska liten hund (30-38 cm), men den trivs bäst med mycke uteliv & mycket motion. Glöm inte att den hästammar från det evigt istäckta landet i norr. Pälsvården är lätt, borsta & kamma & passa upp för tovor bakom öron & i armhålorna. Spar håret som lossnar! Det går alldeles utmärkt att spinna garn av eller att tova. Många tror att p.g.a färgen så krävs det bad minst en gång i veckan, men så är inte alls fallet, ”jappens” päls är ”torr” & smuts fastnar inte i pälsen som på på många andra hundar, om det är dåligt väder & hunden blir smutig på magen, så är det bara att ta en handuk & torka efter promenaden. När pälsen torkat så är den lika vit & fin igen. Även vissa alergiker kan ha en jappe på grund av den torra pälsen, våran dotter har astma & vi kunde inte ha kvar våra hundar av rasen Newfoundland & rottweiler, men ”jappar” fungerar alldeles utmärkt!! ( med det har jag inte sagt att alla kan!!) Japansk Spets, en härlig hundras! Japansk spets är en rejält byggt och stark hund. Den ska ge ett intryck av harmonisk skönhet, energi, värdighet och elegans. Mankhöjden 30-38 cm och förhållandet mellan mankhöjd och längd bör vara 10-11, dvs. rasen är lätt rektangulär. Rasen har ett spetshuvud utan tendenser till dvärghundsprägel. Öronen skall vara små, högt ansatta och inte för brett placerade. Pigment på nosspegeln och ögonlocksränder och läpparna skall vara svarta. Pälsen är dubbel, med rakt strittande täckhår och mjuk och tät underhull. Ansiktet, öronen, frambenens framsidor och bakbenen nedanför hasen skall ha kort hår. Kroppen i övrigt är försedd med riklig, lång päls i gnistrande vit färg.

STANDARD FÖR JAPANSK SPETS (Nihon Suppitsu)

( Hämtat från Japanska spetsklubbens hemsida!)
  • GRUPP 5 FCI 262 SKK.s STANDARDKOMMITTÉ 1992-12-03
  • 1994-05-25 e ä
  • URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Japan
  • UTGIVNINGSDATUM FÖR FCIs ORIGINALSTANDARD: 1987
  • ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund
  • FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 5
BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Japansk spets anses härstamma från den stora, vita tyska spets, som infördes till Japan via Sibirien och nordöstra Kina. Rasen ställdes ut första gången i Tokyo 1921. 1925 importerades två par vita spetsar från Kanada och fram till 1936 skedde import från Kanada, USA, Australien och Kina. Till slut korsades deras avkomma för att uppnå en bättre ras. 1948 fastställde den japanska kennelklubben en rasstandard som fortfarande gäller. HELHETSINTRYCK: Hela kroppen skall vara täckt av riklig, rent vit päls. Nospartiet skall vara spetsigt, öronen trekantiga och upprättstående och svansen, som bärs över ryggen, skall vara yvig. Kroppsbyggnaden skall vara fast och välbalanserad och ge intryck av harmonisk skönhet, energi, värdighet och elegans, som kännetecknar rasen. VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara 10:11. UPPFÖRANDE OCH KARAKTÄR: Den skall vara intelligent, gladlynt och livlig. HUVUD: Huvudet skall vara måttligt brett och runt samt i harmoni med kroppen. SKALLPARTI: Skallen skall vara bredast i sin bakre del. STOP: Stopet skall vara markerat.
  • ANSIKTE: Pannan skall vara måttligt framträdande.
  • Nostryffel: Nostryffeln skall vara liten, rund och svart.
  • Läppar: Läpparna skall vara åtliggande och helst svarta.
  • Käkar/tänder: Saxbett med vita starka tänder.
  • Ögon: Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda och mörka till färgen med svarta ögonkanter.
  • Öron: Öronen skall vara högt ansatta, små, triangelformade, upprättstående och ej för brett placerade. De skall vara framåtriktade.
HALS: Halsen skall vara medellång med välutvecklad muskulatur.
  • KROPP: Manke: Manken skall vara hög.
  • Rygg: Ryggen skall vara plan och kort.
  • Ländparti: Länden skall vara bred.
  • Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben.
  • Underlinje: Buken skall vara väl uppdragen.
  • Svans: Svansen skall vara medellång, högt ansatt och bäras över ryggen.
  • EXTREMITETER:
  • FRAMSTÄLL: Skulderblad: Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda.
  • Armbåge: Armbågarna skall vara åtliggande.
  • Underarm: Frambenen skall vara raka.
  • Tassar: S k kattfot. Trampdynorna skall vara tjocka och de skall, liksom klorna, helst vara svarta.
  • PÄLS: Pälsstruktur: Täckhåret skall vara rakt och strittande. Underullen skall vara kort, mjuk och tät. Ansiktet, öronen, frambenens framsidor och bakbenen nedanför hasen skall ha kort päls. Resten av kroppen skall var täckt av riklig, lång päls, särskilt från halsen till skuldrorna. På förbröstet bildar pälsen ett vackert krås. Svansen skall vara täckt av riklig päls.
  • Färg: Färgen skall vara rent vit.
STORLEK/VIKT: Mankhöjd: Hanhundar 30-38 cm.Tikar får vara något mindre. FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Överbett – Underbett – Kraftigt ringlad svans – Skygghet – Skällighet DISKVALIFICERANDE FEL: Hängöron – Svans, som inte bärs över ryggen. TESTIKLAR: Hos hanhunden måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Utförligt raskompendium kan beställas genom prylboden. Om det finns mer ni undrar över så hör gärna av er till oss!! All contents are copyrighted ©2003 by Margareta. Siljeström, Noidens kennel